Vi har runt fem miljoner hårstrån. Ungefär 100.000-160.000 bara på huvudet. Håret består av keratin, samma protein som ingår i hud och naglar. Varje hårstrå består av döda keratiniserade celler i tre olika lager. Det yttersta är överlappande celler i ett tunt skikt som skyddar lagret innanför, cortex. Cortex innehåller melanin, det pigment som ger håret sin färg. Cellerna där är platta i formen. Formen på cortex avgör om håret blir rakt eller krulligt.

Det innersta lagret kallas medulla, och utgörs av stora celler och luft. Medulla reflekterar ljus så att håret ser annorlunda ut i olika miljöer. Det är bara i hårstråets nedersta del som själva celldelningen, det vill säga hårväxten, sker. Denna nederdel består av papillen, som står i förbindelse med blodkärl i underhuden.

Hårstrån har tre olika växtfaser som bildar cykler. Växtfaser varierar med hårtypen: hår med en lång växtperiod, exempelvis huvud- och skägghår, kan bli längre än andra slags hår.

Under den anagena fasen sker snabb celldelning i hårets rot, samtidigt som hårsäcken växer inåt i huden för att få näring. Denna fas tar 2-8 år och gör långsamt håret både längre och tjockare vid roten. Därpå följer den katagena växtfasen, då håret förnyas. Hårstrået slutar att växa men faller inte av. Hårsäcken minskar drastiskt i storlek, roten blir av med sin näringstillförsel och håret trycks uppåt. Den katagena fasen pågår under 2-4 veckors tid.

Efter att håret har slutat växa övergår det i den telogena fasen, vilofasen, där det i princip inte händer någonting alls. Denna period varar i 5-6 veckor; därefter är cykeln komplett och håret återgår till den anagena fasen. Det gamla hårstrået trycks ut och faller av, och ett nytt bildas i dess ställe.  Vi tappar ungefär cirka 50-100 hårstrån som syns i duschen, på kudden och i hårborsten.